I Immanuelskyrkan säger vi att dopet är ett, men erbjuds oss i olika tider av livet.
En del föräldrar väljer att låta döpa sina barn. I barndopet ger vi uttryck för vår tro att barnet, innan det själv kunnat prestera något, också är Guds älskade barn. Kyrkans tro och Guds tro på barnet bär det tills det själv kan formulera sin tro. Föräldrar och församling har ett gemensamt uppdrag att undervisa barnet om den tro till vilken barnet döpts.
När en människa som äldre barn, tonåring eller i vuxen ålder kommit fram till att hen vill tro på Gud och vara Jesu efterföljare finns troendedopet som en möjlighet att uttrycka sin bekännelse. Dopet kan ske med begjutning, att dopförrättaren med handen häller vatten över hjässan på den som skall döpas, eller genom nedsänkning i en dopgrav.